Rolf van den Brink

Trist, begripligt men egentligen bra att Martin Jönsson, slutar blogga om medier och reklam. Han har själv berättat om beslutet som kommer i samband med att han tillträder som redaktionschef på Svenska Dagbladet. Martin har varit spännande att följa, inte för att han har haft rätt om så många saker, inte för att han är en underhållande berättare utan för att han är en så intill fanatism hängiven sitt ämne. Alltför få skribenter brinner så för vad de skriver om. Nästan ingen har Martins arbetskapacitet. Alltså har vi fått ett löpande band av detaljerad information om pressens ödesfrågor, om svensk reklam, om kvällspressens uselhet och publicservice vs kommersiell tv och andra favoritämnen.

Det är trist när en av få hängvina och uthålliga bloggare lägger ner, men jag tycker ändå att det är ganska bra att Martin slutar blogga. Genom SvD.se har han haft kraftfull plattform att operera från. Samtidigt har han varit chef på tidningen, vilket har gjort hans svängrum och oberoende begränsat. Han har också haft svårt att ställa sig utanför den ganska unisona kör som hyllar bloggarna. Bloggar är ett viktigt och intressant fenomen som är lätt att känna entusiasm inför. Inte desto mindre ska det ifrågasättas, även om man själv råkar blogga.

Här utnämner Martin Jönsson mig till blogghatare. Jag vet inte varför. Själv har jag bloggat i många år, men jag tycker ändå att det är min uppgift som journalist att ifrågasätta och våga hålla emot en strömning som skaffar sig allt fler maktstarka anhängare. Det är så jäkla lätt att skriva något tugg om ”bloggosfären” håller på att ta över.

Då gör nog Martin Jönsson större nytta som redaktionschef. Får han medarbetarna att jobba bara hälften så hängivet som han själv, blir det tufft för DN.